My life with "Ana", episode one

För er som inte vet vad titeln menar så ska jag förklara det. När man har anorexia-nervosa så lever man med ett hjärnspöke. Ett hjärnspöke som mer eller mindre kontrollerar ditt liv, din hjärna och alla dina handlingar. Detta spöke är av dess tyngd döpt till just "Ana". 

Jag är idag 22, snart 23, och för 7 år sedan var jag svårt sjuk i anorexi. Jag är en x-anorektiker, och en stolt sådan för jag kom ur det! Denna katogori har jag lagt till för att jag vill att min blogg ska rikta sig mot bland annat träning, men även sunt tänkande. Att se skillnad på rätt och fel, känna igen sig själv i sunt eller osunt tänkande. Jag har vart sjuk i olika stadium, i olika grader. Både normalviktig, rejält undernärd och svävande mellan liv och död. Och jag har en hel del att dela med mig av. This is my story, my thoughts. Känsliga läsare varnas.
 
Detta är första avsnittet av my life with "Ana" och jag tänkte börja med att skriva lite om hur viktigt det verkligen är att uppmärksamma denna sjukdom. För ja, det är en sjukdom och den ska tas väldigt seriöst! Under min, och många andras resor, blundade många. Lärare, vänner och kanske även till en viss del mina föräldrar till en början. Många kan tänka tanken att något kanske är fel, men inte riktigt vilja se det. Andra tänker tanken, men inte riktigt vill inse det. Som en anorektiker är man expert på att undanhålla och ljuga.. Så jag VET att det är svårt. Det är svårt att ta steget att säga till, att ställa sig upp och säga ifrån. Det är svårt att se något som man inte vet någonting om, något som inte ens syns. Man måste lära sig små, små tecken. Men snälla, våga chansa och säg till innan de små tecknen blir till stora. När din dotter/son, vän, partner har accepterat ana kan det vara försent. Så många som var 10onde drabbad dör i Sverige idag. 
 
Följ Dana, 8 år, som tagits ifrån sitt hem för att bli intesivbehandlad på Rhodes Farm :
-"If you leave me in hear, I'l never eat again. Just let me die.." 
-"I'm so tired from exercising, I can't stop.. I hafe to do another 100 laps, mommy what can I do?"