Always hard to say goodbye, but today is harder then ever
Måndag, igen. Det är grått ute och älsklingen min har precis åkt hemifrån för att jobba i Uppsala ännu en vecka. Vissa veckor kan det gå hyffsat bra att säga hejdå, medan andra är det rena rama tortyren! Trodde det skulle vara lindrigt denna vecka då vi haft lång helg när han jobbar natt och åker sent! Sen har vi haft en sån bra helg med mycket känslor, trodde jag skulle vara typ "mättad och belåten", men kärlek är väl tydligen som solen - vill bara ha mera. Pratade i telefon i bra 20 minuter efter jag stängt dörren, så nu känns det lite bättre i alla fall! ^^
Har ni haft någon sorts distansförhållande?
Trodde från början att jag aldrig skulle klara det, men det går ju bättre än förväntan i alla fall! Längtar tills vi hittar lägenhet i Gävle tillsammans <3 :)
